Rapport från fronten

Jag har verkligen sett fram emot Viktor & Rolf - släppet.
Har drömt om den röda kjolen och givetvis trenchcoaten.
(Och den svarta blusen med hjärtan och kanske en klänning och varför inte ett par skor.....)
Var så lycklig över att H inte skulle jobba utan att han kunde ta hand om lilla I så jag verkligen kunde ge mig in och slåss.
Jag var heltaggad. Mindes hur jag kom tio minuter sent förra året och hur jag fick kämpa för att överhuvudtaget få se kläderna. Då lyckades jag, trots graviditet och högt blodtryck, tack vare list och tålamod ta mig hem med diverse varor bla. en jeanskjol som har varit en favorit hela året.
När jag kom till Nordstan fick jag nästan panik, kön var oändligt lång. Eftersom jag var i ganska god tid bestämde jag mig för att fortsätta och kolla läget vid de andra butikerna eftersom jag insåg att jag inte skulle få någon trenchcoat om jag ställde mig i den kön.
Mitt beslut visade sig vara klokt! Kön utanför Kompassen var mycket kortare. Jag ställde mig i kön och såg hur kön växte bakom mig. Hoppet växte.
När dörrarna öppnades blev det givetvis lite rusning in men det var inte så farligt. Väl framme vid kläderna hade jag tunnelseende och var totalförvirrad av att inte hitta storleken på kläderna medan folk plockade åt sig av godsakerna. Högg en stickad klänning i large mest för att ha något att hålla i.
Och plötsligt! Där var den! Min trenchcoat, i svart! Så mycket bättre än beige. Plockade sedan på mig en svart t-shirt med bandmotiv och en svart tröja. Cirklade ett par varv för att konstatera att det inte fanns något mer jag var intresserad av och gick sedan för att leta reda på en spegel för att prova. Delade spegel med ett par jättetrevliga tjejer. Den ena var drygt tjugo och den andra drygt förtio. Snacka om female bonding. Klänningen var för stor men tröjan, t-shirten och givetvis trenchcoaten fick följa med hem.
Imorgon ska tröjan tillbaka till affären, även den är alldeles för stor och jag kommer inte använda den, men jag är helnöjd med trenchen och t-shirten.
Känner mig som en prinsessa när jag är ute och går med trenchen, går som på moln.